Att inte tänka hela vägen….

På min väg till jobbet passerar jag genom en gångtunnel under järnvägen. I ena änden av denna tunnel brukar det ibland (gärna runt den 25:e varje månad) stå en kille och spela dragspel. Han, eller möjligen den som bett honom stå där(?), har inte riktigt tänkt hela vägen. Han står ju på ett ställe där många passerar, och där det faktiskt är något bättre akustik än i gatubruset, han nickar och hejar glatt på många som passerar, så det borde finnas förutsättningar att han skall tjäna en slant på sitt dragspelande. Men det är glest med bidrag för…..han spelar bara någon form av skalor, eller någon egenhändigt komponerad melodi som ingen känner igen!

Jag har upplevt fantastiska ”musikstunder” i väntan på tunnelbanan såväl i Stockholm som i New York. Där jag gladeligen gett violonisten eller gitarristen  en slant för att mitt stressade sinne har fått lite avkoppling i vardagsvimlet. Men så är alltså inte fallet  med killen i gångtunneln, han spelar skalor, när han kunde förgyllla alla förbipasserandes morgon med en passande melodi! Han borde fundera på vad han levererar.

Fast å andra sidan kanske han har givit upp, för många av de som går förbi har ju redan huvudet fullt av musik från sin smartphone eller Ipod. Men så långt tror jag inte att teknikutvecklingen i tunneln under centralstation i Karlstad har kommit…

← Tillbaka

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>